| |
Mina
händer glider över det gyllene skinnet, formerna
är böljande och mjuka. De låter sig smekas, värmen
sprider sig genom mina händer till min själ. Känslan gör
mig levande och
fyller mig med lycka.
Att känna halsens stabila muskler mellan mina händer,
låta händerna
glida vidare ner över bringan, runt och
upp igen, de följer ryggens mjuka
linjer, rundningen
över länd och höft. Bakdelens kraftiga muskler väntar
på att jag ska ta dess krafter
i anspråk.
Som
en melodi är kroppens rörelser, den böljar fram.
Under skinnet brusar blodet, rytmen finns i blodet.
Rytmen skapar melodin, rytmen
är rörelsens själ.
Melodin trollbinder oss och får oss att älska.
Jag älskar
dig, du levande väsen, som burit
och dragit
oss människor genom årtusenden av krig och fred, i
nöd
och rikedom. Du levande väsen
fyller mig med allt jag
behöver, du har alltid varit mitt inre lod, som gör att jag
kan hålla balansen i en vacklande värld.
Ewa-Kristina
|
|