|
|
|||
|
Här kommer lite smått och gott i bokstavsordning från A-Ö
Har du något du vill dela med dig av eller veta mer
om mejla mig!
Böjning, meningen med böjning är att aktivera de muskler som finns omkring hästens kotrad. Genom böjning kommer dessa muskler att sättas i arbete. Jag vill påpeka att det är felaktigt att tänka på böjning som något som ska göra hästen mjuk. En häst utan muskler kan vi inte kalla mjuk. Av naturen kommer hästen att göra motstånd mot ”övertryck” = för hög belastning. På grund av att han behöver skydda sin kotrad där hela nervsystemets nervtrådar löper igenom. En nerv i kläm skapar stora problem, det ger både känsel förändringar och rörelse förändringar. En riktigt formad häst kan behålla rytmen i trav på grund av att kedjereaktionen i musklerna förblir ostörd. Om en störning däremot sker kommer rytmen att bli ojämn, detta är ett säkert sätt för ryttaren att veta att arbetet inte är längre är uppbyggande och gott. Det är särskilt viktigt att den unga hästen får arbeta ostört i den jämna rytmen. När den unga hästen tillåts arbeta i rytmisk trav utan störningar kan han stärka sig i sin egen takt. Att forcera detta arbete gagnar varken hästens eller ryttarens skolning. Det är inte du som ska visa vad du kan få hästen att göra, ditt arbete ska vara utformat så att hästen kan ta emot övningarna på ett sätt som gör att hästen kan bygga upp sin kropp.
Framdelen, ska alltid rättas efter bakdelens spår, bakdelen får på detta sätt möjlighet att verka med full kraft för övertagande av vikt och påskjut. Att göra tvärt om, flytta på hästens bakdel med skänkel för att placera den samma i/på framdelens spår innebär att den naturliga möjligheten att förlägga tyngd över bakdelen går förlorad, jämför med den bakhjulsdrivna bilen som sladdar. Konsekvensen blir att både påskjut och bärkraft försvagas/förloras.
Piaff, kan vara en Diagonal fotflyttning med ökad aktivitet i den muskulatur som hästen niger och balanserar med.Bristande rytm kan bero på ryttarens oförmåga att upprätthålla egenbalans. Hästen tvingas i detta fall till ett snabbare isättande av ben för att spjärnande upprätthålla balansen med rytmstörning som konsekvens.Den unga eller oskolade hästen kan sällan hålla en regelbunden rytm i trampet då detta förutsätter styrka, balans och tillit till ryttaren. Tid är den faktor som behövs, det tar tid att utvecklas, det gäller både ryttare och häst. Först ska detaljerna förstås av dem båda, sedan ska rörelserna finna sin trygga plats även i kroppen.
Påskjut, hästen tar tag med bakbenen mot marken och trycker ifrån och skjuter därmed lasten = sig själv framåt. Påskjutet aktiverar tillsammans med bakbens muskulatur även långa ryggmuskeln. Enda sättet att aktivera långa ryggmuskeln är genom påskjut.
Samling, mer vikt på bakdelen. Hästen kortar och höjer sitt steg samtidigt som energinivån i hästens rörelser ökar.
Skolorna, meningen med skolorna; öppna och sluta är att för ett kort ögonblick förlägga en något större del av lasten på ett av bakbenen. Därmed stärks muskulatur i bakbenet gradvis och förbereds på så sätt för den ökade belastning av bakdelen som krävs i rörelser med högre grad av samling. Med skolorna arbetar vi på detta sätt därför att hästens bakdel av naturen gjord för påskjut.
|
|||
