De korta och långa stegen
Bilderna tagna av Camilla Drangel
Korta steg med energi i balans, hästen BÄR sin ryttare. I detta arbete
vilar hästen kvar på de diagonala benparet, det ger en känsla av att
hästen sjunker nedåt och tar emot sin ryttare utan att spänna sin rygg.
Hästen rör sig fjädrande och energiskt, arbetet är krävande både för
häst och ryttare. Det krävs av ryttaren känsla, koordination och balans.
Av hästen styrka, förståelse och tillit. Den häst som på något sätt blivit
kränkt kommer inte att bjuda sin ryttare på denna upplevelse. Att bli
buren av sin häst är något helt annat än att bara sitta på sin häst.
Belastning
Jag frågar efter korta steg och jag får korta steg. Korta steg ska
alltid vara förenat med ökad energi. Ju kortare steg desto mer
energi. All samling ska leda till ökat påskjut. Ryttaren ber hästen
korta sitt steg genom att öka tonusen i lår och säte.
Avlastning/vila
Efter belastning ska komma avlastning, detta för att kontrollera
att det samlande arbetet är riktigt utfört. Hästen ska i detta arbeta
av sig själv, alltså utan att vara pådriven av ryttaren välja att röra sig
framåt med ökat påskjut och därmed även med ökad steglängd då
ryttaren minskar sin tonus. Det förlängda steget kommer då alltid
att vara i överensstämmelse med hästens inre styrka.
Den häst som saknar denna vilja är inte korrekt skolad, vare sig
du som ryttare vill eller ej så får du på detta sätt omgående "betyget"
på ditt arbete. Variera mellan korta steg och långa steg i åtta stegs
intervaller. På den riktigt oskolade hästen räcker det dock med
fyra korta steg.
Det varierade arbetet skapar bättre förutsättningar för en gynnsam
utveckling av en smidig och stark muskulatur. Det förbättrar även
samarbetet mellan hästen och hans ryttare. Ryttaren ska ägna sin
kraft och tanke åt att balansera och följa sin häst i detta arbete.
Avlastning blir också ett bra sätt att snabbt kunna belöna hästen.
Tänk på att vara försiktig och noggrann, bygg upp hästen gradvis.
Ge hästen den tid han behöver, tid, ja tid kommer att behövas. Jag
kan inte nog påpeka hur viktigt det är att verkligen förstå att det som
tar tre år, faktiskt tar tre år. Det låter sig inte göras på kortare tid
eftersom naturen fungerar i överensstämmelse med sig själv.
I så många böcker som jag läst så skrivs det om hur försiktiga vi
ska vara med den unga/oskolade hästen. Det verkar inte nog kunna
påpekas. Ja, jag vill nog påstå att detta skrivs om i alla böcker.
Men av någon anledning så verkar detta många gånger glömmas
bort. Beror det på människans iver att nå snabba resultat? Jag vet
inte, men jag kan inte låta bli att undra varför steget verkar vara så
långt mellan de sköna orden i böckerna och den praktiska handlingen?
En tränare sa till mig en gång att det var en utopi att tro att den väg
jag ville gå skulle kunna fungera. Men åren har gått och jag vill idag
påstå att det inte alls är någon utopi att gå denna väg. Det är en väg
som är framkomlig för den som är intresserad av att nå verkligt långt.
Det är med dina tankar skapar du förutsättningarna.